En tendens jag tycker mig se är att vi med tiden blir allt mer blasé i våra liv, tar livet mer för givet, tappar vår känsla av tacksamhet och närvaro. Vi jobbar på, tjänar pengar, gör en massa aktiviteter, har relationer och kanske barn. Men det är något som handlar om att bli berörd av det där stora magiska livet som ofta haltar för oss. Jag hör allt fler röster från folk som säger att de har svårt att bli kära, har svårt att tända till på olika saker och liksom bara glider med på halvfart. Vi lyser liksom lite mindre. Kanske funderar man mer på när nästa tåg går hem än på att engagera sig mer i den fest eller aktivitet man är på.
Det är ju synd på så rara ärtor – när livet kan innehålla så mycket gott borde vi rimligen kunna njuta mer av det. Eller kanske har vi det så bra så att vi blir avtrubbade istället?
Det finns nog inga enkla knep när det gäller att hålla sin lust och livsgnista levande under hela livet. Men några tankar har föresvävat mig som kanske kan vara steg på vägen:
- Att bli mer nyfiken, och modig, att utsätta sig för nya möten och situationer. Att börja i en kör eller ta en danskurs. Att ta nya kontakter med människor man är nyfiken på, med risken att bli avvisad. Att ta risker att utmana din parrelation och göra något nytt ihop
- Att engagera sig i något som skapar mening, t ex att jobba med utsatta grupper, hälso- eller miljöfrågor
- Att stänga ner det som dränerar i livet, t ex tv-tittandet
- Att stanna upp med sig själv oftare, meditera och begrunda var man varit, är och är på väg
- Att umgås mer opretentiöst med bra människor, söka sig till goda miljöer där man vågar vara mer av sig själv, prata om det som berör mer än om annat
- Att vara mer med djur och vistas ute i naturen under alla årstider
- Att resa och möta andra kulturer och livsvillkor på allvar.

Känner du igen dig? Och har du några tips hur vi kan bli mer berörda av livet?

I lördags höll jag och Heléne ytterligare en kurs för singlar där det handlar om att utveckla sin relationskompetens och öka sin självkännedom inom detta område. Kursen var en aktivitet som lanserades genom nätdejtingsajten Shake My World som har specialiserat sig på att erbjuda aktiviteter IRL (in real life) för singlar.
Jag slås återigen av hur många otroligt trevliga, härliga och öppna människor det finns runtomkring mig – och samtidigt hur svårt det kan vara för oss att hitta en bra livskamrat att färdas tillsammans med, hur bra vi än är. Det är också slående hur mycket som kan hända på en enda dag tillsammans på kursen. Att gå från att vara helt okända för varandra till att dela våra erfarenheter och vår sårbarhet, helt naturligt och i full tillit till varandra. Jag känner så mycket tacksamhet för att få arbeta med detta.
Lördagen bjöd på mycket närhet och insikter, inte minst för oss lärare. Att dela erfarenheter med andra är kanske ett av de bästa sätten att också lära sig mer om sig själv. Vi är ju ofta väldigt lika varandra när de viktiga frågorna ställs på sin spets.  
Extra roligt blir det när man dagen efter kan läsa följande under ”Eftersnack” på Shake My Worlds hemsida: ”Tack för en kul och annorlunda aktivitet och tack till alla som var med och delade med sig av sina erfarenheter och tankar! Kursen gav mig inspiration, nya insikter och hjälp att se var och hur jag kan handla annorlunda” samt ”Tack Tord och Helene för en jättebra, mycket givande kurs! Rekommenderas till alla Shakare”. Sånt värmer rejält i hjärtat!

Jag längtar till nästa gång - den 25 september är det dags igen för nästa singelgrupp.

Det går just nu en väldigt fin serie i DN om kvinnors sexualitet på äldre dar, se länk nedan. Vad kul att få reda på mer om det tänkte jag när jag såg det nya temat på Insidan – en dag kommer jag ju att vara där själv… Som vanligt ska man vara försiktig med generaliseringar, men min bild från kvinnor jag har träffat genom årens lopp i diverse utvecklingssammanhang är att 1. det är mycket vanligare än man tror med äktenskap utan sex och att 2. det tycks vara en generationsfråga att prata öppet med sin partner om sex.
Inte minst i kurssammanhang så har Tord & jag noterat att i de skriftliga utvärderingar vi alltid har efter våra kurser så framkommer att det framförallt är de äldre som har svårast att prata om sex (och därmed mest har uppskattat de kursdelar som har handlat om lust och intimitet i förhållandet). Min förhoppning är att detta är ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll – de unga idag har lättare att prata om sex med varann och kommer – kanske – ha lättare att se intimitet och närhet som en självklar och naturlig del att hålla igång långt in på gamla dar. Ett gott sexliv är en ren hälsoinvestering – och vem vill inte ha både njutning och ett hälsosammare liv i ett och samma paket? Det är värt att prata om och att kämpa för!

Läs DN:s serie: http://www.dn.se/livsstil/livsstil-flak-1.462287

I DN häromveckan skriver en ledare om det moderna samhällets effekter på vårt kärleksliv och vår lust. Det är en ganska dyster bild som presenteras – se länken nedan. Den bygger i sin tur på en artikel i New York Times den 10 juli med titeln ”Inget sex tack – vi tillhör medelklassen”. Boven i dramat är vår högpresterande och effektiva kultur som  försvårar för livsnjutande konster som ofta kräver en viss långsamhet och tålamod.
Jag både håller med och inte. Visst har vi en stressad kultur och livspussel i vardagen – särskilt om vi låter utifrån ställda krav styra istället för våra egna visioner och värderingar. Jag är själv ofta en del av detta, men mer förr än nu. Återigen konstaterar jag att om vi styrs utifrån blir vi fångar av andras krav och förväntningar. Först när vi kan frigöra oss och låta våra egna prioriteringar avgöra kan vi skapa det vi själva vill ha i våra liv.
Vi kanske inte når himlen på en gång – men vi kan lyfta oss rejält om vi bara vill – och vågar bryta mönster. Vad krävs för att vi ska börja fundera i nya banor? Måste vi ha en förebild eller kan vi börja själva? En bra start är att prata med sin partner och sina närmaste vänner – vad är viktigt i livet? Senaste årsmodellen på bilen – eller att ha tid att njuta med sin älskade? Eller något helt annat…

Länk till DN-artikel:  http://www.dn.se/ledare/kolumner/jamstalldhet-inte-en-erotikdodare-1.1148947.

För första gången har en riktig relationsfestival arrangerats. Platsen var lustigt nog en kalvhage på Öland – och den var vacker, intim och härligt solig. Det var i lördags som ett antal artister, relationsexperter och besökare samlades en hel dag för att hylla, vårda och utveckla våra kärleksrelationer. Vi på LoveLab var en av talarna och utställarna, tillsammans med Lennart Matikainen, Eva Rusz m fl. På underhållningsfronten bidrog bl a Björn Ranelid med en lång och fantastisk hyllning till kärleken och sanningen i oss människor. Vad ni än tycker om honom – missa inte chansen att lyssna nästa gång ni får möjligheten. Han är kompromisslös i sitt kärleksbudskap och hittar ord som är oslagbart vackra. Vi satt som trollbundna och lyssnade fascinerade på hans osannolika ordflöde – både på budskapet och hur han vävde en vacker väv av orden.

På www.relationsfestival.se kan ni läsa mer om festivalen. Vi hoppas arrangörerna vill göra detta till en härlig sommartradition – en plats på semestern att tanka kärlek och inspiration för framtiden. Vi borde skapa fler tankstationer i landet som regelbundet erbjuder högoktanig och miljövänlig kärlek i pumparna!

Visste du att kärlek smittar? Läste häromdagen en artikel om att prinsessbröllopet har inspirerat massor av par till mer flöde i kärleken – genom TV-rutan. Till och med sexlivet hade fått ett uppsving!
Hur är det möjligt? Enkelt uttryckt: Kärlek smittar. Studier visar att känslor, såväl positiva som negativa, lätt överförs mellan människor. Alla har vi väl erfarenhet av hur en hel grupp, exempelvis på jobbet, kan påverkas av en människas smittsamma glädje – eller gnälliga attityd. Sinnesstämningar sprider sig alltså, även via ett direktsänt bröllop! 
Vad väljer du att sprida i dina relationer? Själv försöker jag vara en del av lösningen och inte en del av problemet. Därmed inte sagt att jag alltid lyckas, men min avsikt är klar. Och det är en bra början.

Jag noterade i DN häromdagen att Facebook spökar när det gäller våra relationer. Jag trodde först att det handlade om en ny tidstjuv som stjäl tid från våra kärleksrelationer. Men när jag läste vidare såg jag att det handlade om att söka upp gamla och nya kontakter eller förälskelser för att inleda nya relationer. Kontakter som också är lätta att spåra för den som anar oråd – man behöver inte vara Sherlock Holmes för att hitta bevis för otrohet i dessa fall. Det är skilsmässoadvokaterna i USA som noterar denna trend.

Se http://www.dn.se/nyheter/varlden/facebook-ger-amerikaner-karleksproblem-1.1138684.

Vi kan anta att trenden är liknande i Sverige även om vi inte anlitar advokater med riktigt samma frenesi.

Min reflektion på detta är vår oförmåga att vårda och utveckla den kärleksrelation vi lever i. Eller för relationer som inte är bra – hur man avslutar dem på ett moget och respektfullt sätt. Det är av någon anledning lättare att i trygghet av en befintlig relation sondera terrängen ett tag för att se vart det leder – blixtrar det till så kapar man bara förtöjningen med det gamla. Vi är uppenbarligen kapabla att göra så mot varandra – är det då också OK att andra gör så mot oss? En annan reflektion är att vi inte klarar av att vara ensamma och därför skapar relationer parallellt som en övergångslösning från den gamla till den nya.

Hur ska vi göra för att bli vuxna och ansvarsfulla människor som vårdar varandra – oavsett om vi väljer att separera eller inte?

I samband med prinsessbröllopet fick en massa par ute på stan frågan: Vilket är ert bästa tips för att få relationen att hålla? Svaren publicerades i en av våra största morgontidningar. Det var några saker som kom igen ofta: Humor och att ha roligt ihop, respekt för varandras olikheter och att ge varandra livsluft. Kloka råd allihopa, eller hur? Det var allt från unga, nyförälskade till gamla par som varit gifta över 50 år. Ett par sa: Sluta aldrig att skratta! Att skratta ihop och även åt sig själv ibland kan vara väldigt befriande, om nåt inte har blivit som man tänkt sig. Det är ett av Tords och mina bästa knep; När det har varit en fnurra på tråden och vi har pratat igenom det efteråt, så dröjer det inte länge innan Tord skämtar med mig – om oss. Och det är så härligt befriande!!! Ett gott skratt tillsammans hjälper oss att få distans. Vi har nog en tendens att ta oss själva på för stort allvar ibland. 

Så skratta, busa och gör mycket roliga saker tillsammans - det lönar sig!

Apropå prinsessbröllopet uppstod också en lite kul och tänkvärd situation när tidningen frågade några skolbarn vilka råd de skulle vilja ge till brudparet.  – Bråka aldrig om hyran, svarade då en ung kille från Rinkeby.

Jag har nu under ganska många år regelbundet varit på olika kurser inom personlig utveckling, på seminarier om hälsa och på andra aktiviteter inom områdena lust, njutning, hälsa och relationer. Vad som kännetecknar dem alla är kvinnoöverskottet. Nästan undantagslöst har det varit betydligt fler kvinnor på dessa föreläsningar och kurser. På parkurser som jag både varit på, och själv hållit, får man ofta höra följande: - Det var tjejen som släpade hit mig… Om kvinnan förslår en parkurs är en annan vanlig kommentar från mannen: – Vi har väl inga problem, eller? (Efter kurserna visar det sig dock ofta att männen är mer positiva i jämförelse med kvinnorna, utifrån sina förväntningar innan kursen inleddes.)

Min slutsats är att kvinnor vill och bryr sig i högre grad om att skapa bra och hälsosamma relationer; de vill leva rika liv med tydlig plats för njutning, glädje och närhet. De vill vara friska och utveckla både sig själva och sina relationer.

Det finns säkert flera faktorer som gör att vi män tvekar att kasta oss in i detta. Jag misstänker dock att rädsla är en av dem. Men det intressanta är vad detta innebär för möjligheter. Om jag som man vill träffa en kvinna som vill ha mycket lust och njutning, som vill växa som människa, må bra och leva långt och hälsosamt liv – vilka grymma jaktmarker det finns!!! Och vilka bra kvinnor det verkligen finns därute som söker bra män. Vi behöver inte behärska eller vara bäst på alla delar, tvärtom – det är intresset och viljan det handlar om.

Så män – ut o botanisera på singelkurser, föreläsningar, hälsoanläggningar osv. Att koppla in sig på nya intresseområden har bara vinster – inte minst för den egna hälsan o välmåendet. Smaka på den i sommar – och ge er själva ett löfte att till hösten testa de nya jaktmarkerna.

Företag och organisationer lägger ner massor med tid för att skapa tydliga visioner. Låt oss göra detsamma  med våra kärleksrelationer! Om vi tillsammans med vår partner skapar tydliga mål och visioner för kärleksrelationen ökar nämligen sannolikheten flerfalt att nå dit. Från dimmig oklarhet till kristallklar riktning alltså .

Bestäm er därför för att ha en visionskväll, kanske som en inledning på er gemensamma sommarledighet; Gå först till dig själv – hur ser din vision om er relation ut, din dröm, vad vill du uppnå? Ta hjälp av bilder, kanske vill du måla din vision.  Berätta sen för varandra, en i taget. Fråga och var nyfiken och träna på att lyssna för att förstå, utan att avbryta eller kommentera. Låt båda prata till punkt. Prata sedan vidare om era bilder och kom överens om en gemensam vision om vad ni vill skapa i ert förhållande. Det kan gälla allt från materiella ting till lust och samtalsklimat. Skriv ner eller måla er gemensamma vision och bestäm till sist när ni ska följa upp om ni är på spåret. Och sätt gärna upp visionen väl synlig och låt er ofta påminnas om er gemensamma dröm!